Det är mera som är nytt

För några dagar sedan startade jag om på nytt på Facebook. Nåt jag inte trott jag skulle göra, när jag avslutade mitt gamla konto då nån gång i höstas. Mitt i utrensnings-eran före och i samband med min flytt. Bra avsluta och kasta bort sådant man inte längre behöver, vill ha eller har vuxit ifrån. Så att säga.

Men nu kändes det som att jag behöver den uppkopplingen i samband med mitt jobb. Alltså jobb och jobb! Det är ju inte jobb det är frågan om, jag är lycklig pensionär numera! Men det jag gör på en plats där jag har mina uppgifter, mina vänner och – på nåt vis mitt andra hem. Min familj – om än inte den biologiska. Men den som är geografiskt närmast inte minst.

Facebook är sig i stort sett lik. En positiv sak är att man numera kan ”gilla” med fler varianter. Till och med en som ser arg ut. I övrigt ett hjärta, förvåning – och vad det nu var mera.
De vanliga irritations-triggersen: att inläggen inte alltid kommer i ordning utan i ”topphändelser!” Idiotiskt! På Macen kan man ändra till att visa senaste, men det får man ställa om allt emellanåt. För Facebook vill bestämma vad som är trevligast och viktigast. På iPhonen och iPaden har jag ingen aning! Verkar vara nån sorts underlig blandning av bådadera.

Det retar mig att jag nu spenderat en hel del tid på fejan, men det är väl lite nybörjarentusiasm kan tänka. Fast de jag nu har som vänner, är praktiskt taget enbart sådana jag kan träffa i verkligheten också. Fast har förstås bara 19 vänner hittills. Och vad som helst kan hända framöver.

Under de dagar jag hann befinna mig i Stockholm, pratade sig min dotter varm även för Instagram. Jag skulle ha Facebook enbart för ”jobberelaterade” kontakter, och Instagram för de som mer rör mina personliga intressen. Och eftersom ”jobbet” har med kyrkan att göra och mina vänner där, och mina andra intressen är mer av en annan andlig natur – så kändes det lockande att dela på det där.

Men jag misstänker att det inte blir så. Tycker det verkar som att allt hopar upp sig på fejan i alla fall. Och jag begriper inte riktigt syftet med Instagram. Jag fotograferar alldeles för lite. Annars är det ju enkelt att fota och sen dela det med fejan. Men varför den extra omvägen? Egentligen! Och jag gillar ju att mixa med mina bilder vilket jag inte kan göra på Instagram. Man kan lägga på ett filter men inte mycket mera!
För övrigt vet jag inte ens hur man hittar de personer man följer på Instagram. Men som med mycket annat, det tar en stund att lära sig finesserna! Det kan ligga där och vila så länge.

Vad som för övrigt känns kul med Facebook, är att man kan få mer eller mindre omedelbar respons på det man lägger in! Bloggarna känns mer eller mindre döda i jämförelse. Mer som att man jämt måste ”kämpa” om man vill synas och få reaktioner. Lägga in nytt mest hela tiden.

Vilket man i och för sig gör på fejan, men det känns ändå som att där är lättare att göra det.

Och allt det här kan möjligen bero på att jag nog har piggnat till något från förkylningen, men fortfarande har såväl feber som allt det andra och inte orkar engagera mig i något mer ansträngande än dator, film och allmänt soffhäng…

Och wordpress vägrar ladda upp bilder…. inte ens ett som redan finns i biblioteket!
Inte första gången wordpress strular. Eller hur?

Annonser