… före midsommar… eller efter

Jag har hört göken till och från under hela förmiddagen. Göken som blir en hök efter midsommar. Åtminstone om man får tro vad som stod i ”Rasmus på luffen” som man läste som barn. Det var tydligen nåt gammalt talesätt.

Nej, inte tror jag att göken blir till en hök efter midsommar, men jag undrar om det inte är så att den inte hörs sedan. Den har väl fått sitt kan tänka. Make, maka och ägg och så vidare. Fast äggen lämnar de ju ifrån sig redan i samband med läggningen, de snyltarna.

Oavsett hur det är med gök-hök-saken, så började jag fundera över hur länge sedan det var som jag har hört nån gök. Ärligt talat – jag minns inte! Förmodligen inte sedan jag senast endera bott tämligen lantligt, eller i alla fall kommit ut oftare och mer regelbundet i det som kan kallas bondvischan. Eller rent ut sagt – SKOGEN! Det fanns en tid då det både inkluderade bilturer ut i klorofyllen för långa promenader, och dagstripper på cykel. Inkluderande matsäck, kaffetermos och extra vattenflaskor.

Jag saknar den tiden. Önskar den kunde komma tillbaka.

För att återgå till ämnet! Gökens galande. Och var och när jag senast hörde den.
Vilket troligtvis utesluter den här staden där jag bott i drygt 10 år. Möjligen på nån längre cykeltur i så fall, är inte helt uteslutet, men i så fall minns jag det inte. Men varken boende nära naturen, eller de där riktigt långa cykelrundorna/promenaderna, typ Kullaberg runt eller att följa vandringsleder på Söderåsen, har funnits i mitt liv sedan jag flyttade hit. Förrän nu då. När jag åtminstone bor så att säga vägg i vägg med åkrar och ängar, traktormullrande och gödselspridningdoft, tystnad och stjärnklara vinternätter, hur många träd och busksorter som helst, och så då – gökgalande förmiddagar. För det blir väl fler än idag, hoppas jag. Ser fram mot frukost på altanen i morgon med just den morgonserenaden.

Nu hörs den igen. I öster. Tröstergök. Det var ju bra det.

Cykelrundorna behöver förstås inte vara finito, om än inte längre några på si-så-där 7 mil eller mera. Och bilturer ut i rabatten kräver även en person som sällskap – en som har bil – och lust.

lake17Och tänk! Ibland orkar jag bara inte leta bilder som passar! Den här är från Åsljungasjön i Skåne. Där var jag för två år sedan. Tänk vad tiden går!
Och nån gök har jag aldrig fotograferat. Inte nån hök heller, vad det anbelangar.

Annonser

1 Comment

  1. Reblogga detta på Words & Pics och kommenterade:

    Forget me not! 😉
    Or more precise – please bare in mind I also have this blog written in Swedish, and you’re very welcome to visit me there anytime you want.
    If I could, I would invite you to my patio, offer you a cup of coffe and a piece of cake too. Or two…
    And maybe… maybe that blog is a little bit more personal, a little bit more.. ”swedish”… at least it’s a little bit closer to the environment in where I live.
    Oh! Little do I know!

    Gilla

Kommentarer inaktiverade.