Tabula rasa

datortant transparantFör att försöka ge mitt skrivarsinne en skjuts mot starten, chansade jag att det skulle gå att lägga över mitt skrivarprogram Scrivener till stora datorn. Jag menar… 27 tums skärm istället för 13 tums… bara det! Och det gick! Och verkar fungera också!

La in manuset om peugeothandlarn, men har inte gjort ett smack mera. Insåg att det var så länge sedan jag tassade runt i Scrivener att jag totalt glömt bort hur man arbetar med programmet. Letade sedan reda på en sida med videotuturials.

Scrivener anses vara ett förträffligt skrivarprogram annars – för den som menar allvar med sitt författande, men ändå kan jag undra om jag ska skriva i Pages i stället. Mest kanske för att jag då kan ha manuset tillgängligt överallt, på alla mina enheter, tack vare iCloud. Åtminstone den löpande text man skapar innan man – kanske – ens tänker på kapitelindelning och annat. Om man nu inte redan från början har bestämt olika kapitel och vad som ska finnas med i dem. Hittills har jag inte jobbat så.

Men jag funderar också på om jag verkligen ska ge mig på den där gamla romanen, eller om jag hellre borde sätta igång att skriva nånting helt nytt? Å ena sidan känner jag mig tom som en gammal uräten och rostig konservburk när det gäller idéer, och å andra sidan har den där romanen nånting! Även om jag inser att jag mer eller mindre måste ändra om den till något nytt. Enbart ha kvar de delar som är riktigt bra och jobba med det materialet. Ta bort ganska mycket alltså, flytta om scener, skriva till nytt. Skriva till mycket nytt! Göra en helt ny början – men det kan komma senare. Ho, där hade nog Scrivener varit bra! Eftersom så mycket redan är klart! (… hm… eller …. om det ändå är bättre att försöka starta om från noll. I nuläget. Som ett skrivandets Tabula Rasa. Tål att tänka på…)

Funderade på att byta namn på personerna. Vet inte om det vore bra eller inte, men kan ju alltid testa hur det känns. Jag vet sen tidigare, att om man ändrar namnet på sina karaktärer, blir också deras personlighet annorlunda. Visst! Jag kan inte svära på att det alltid är så, men de gånger jag provat gick det inte bara att byta namn rakt av, utan att personen ifråga också blev en helt annan. Frågan är hur det skulle bli här? Åtminstone den kvinnliga huvudpersonen hade nog vunnit på en förändring. För att bli lite synligare, lite tuffare! Men han???
Han ska nog vara som han är. Ännu lite tydligare bara. Lite mera, liksom! Skulle det kunna bli så om man ger honom ett annat namn? Och rent generellt – skulle karaktärerna bli mindre av pappfigurer och mer av riktiga karaktärer då? Vad har ni för erfarenheter?

my-penMen jag får väl diska och städa köket och röja köksbordet först – nån gång under dagen – annars kommer jag inte åt mina egna tankar. Vilket egentligen säger mer om kökets litenhet än om min hjärnkapacitet.

Och så gäller det att fortsätta röja och rensa och kasta bort. Tills inte bara bordet är en tabula rasa. Vilket det inte är i nuläget. Bara i sinnebilden

Annonser

4 Comments

  1. Jag har försökt med Scrivener några gånger men det har inte känts rätt. Jag har alltid gått tillbaka till Word som känns bekant och jag vet hur jag ska göra för att ställa in stycken och sånt där. Kapitlens rubriker ser jag i vänsterkanten och kan snabbt hoppa dit jag vill. Sedan jag kompletterade med Onenote, ett anteckningsprogram är behovet uppfyllt till fullo. Onenote når jag från både dator, iPad och telefon.
    Jag tror det är klokt att du börjar jobba på ditt gamla manus om du känner dig tom på nya berättelser. Det är ett sätt att komma igång om inte något annat. Jag minns inte att jag har bytt namn på någon karaktär men jag har funderat på det och känt att de skulle bli väldigt främmande för mig. Men de har förändrats ändå över tid mina karaktärer. Det som gav mig mest hjälp att hitta deras personlighet var att bestämma deras stjärntecken. Då hittade jag kärnan i deras personlighet och kan gå tillbaka till tecknets beskrivning av egenskaper för att bli påmind om vem karaktären är när jag blir lite lost ibland. 🙂

    Gilla

    1. Vad snitsigt att ta hjälp av stjärntecknen! Det har jag faktiskt aldrig ens tänkt på. Oftast har mina berättelser börjat med att jag fått en ganska tydlig bild av en eller ett par personer. Jag ser inte bara utseendet, utan även kroppsspråk och på nåt vis vet jag vilken typ av personlighet hen har. Några bilder är starkare, medan andra är lite diffusare. Det säger sig själv vem som är huvudpersonen. Personerna.

      Så länge det bara är frågan om att skriva på, själva löptexten, så spelar det nog ingen större roll vad man använder för verktyg. Det finns ju tydligen dom som fortfarande skriver för hand i nån anteckningsbok.
      Efter att i går kväll ha läste din kommentar, satt jag och testade en stund med olika möjligheter. Scrivener kommer jag nog inte att använda. Framför allt för att jag då blir låst vid stora datorn. Går inte att enkelt överföra text mellan datorer/iPad.
      Pages är bra för att jag kan jobba i alla mina medier precis som det passar mig och oavsett var jag befinner mig, allt uppdateras via molnet. Men jag är egentligen inte särskilt bra på att jobba i Pages. HAr aldrig ansträngt mig för att vänja mig! Pages är suverän för att göra affischer, foldrar, blad av olika slag; och visst kan jag skriva i Pages. Men jag har aldrig testat mallen som finns där man sedan kan spara i ePub som bok.
      Jag kan i nuläget inte se i vilken utsträckning man får överblick av sitt arbete, och även om det finns det där med formatterade kapitelindelningsrubriker och annat, så kände jag mig helt ”VA” i går kväll när jag kollade upp det. Vilket mycket väl kan bero på att jag inte använt just de funktionerna tidigare.
      I Scrivener ser jag i alla fall var jag har olika kapitel, scener, research osv. Men hur ser jag det i Pages? (Retorisk fråga bara.) Mwen vad som talar starkt för Pages, är just att jag kan skriva och editera texten var som helst! På laptopen, stationära 27-tummaren, iPaddan & ajFånen. Även på nån helt annan dator kan jag gå in på iCloud på nätet, logga in mig och arbeta vidare. Det är ett stort plus

      Word jobbade jag i förr, och där är ju fler varianter på layouten man kan använda sig av medan man skriver. Anteckningsvarianten är rätt rolig och behändigt att man kan välja en helt ren bakgrund så bara texten man håller på med syns. Men jag har glömt mycket hur man gör! Som sagt – länge sedan jag skrev nåt mer än blogginlägg, lite dagboksanteckningar, och enstaka kortare texter som man ändå har överblick av.

      Du har rätt i att det viktigaste är att alls komma igång nu. För jag vet att jag tycker det är roligt att skriva, och om inte annat så behöver jag ”roligt” nu. Och jag vet också att bara jag får mig till att sätta mig och starta, så går det sedan. Om inte så mycket ännu, så i alla fall nånting. Men det svåraste är att få mig i stolen och överhuvud taget ta fram nåt att jobba med. Bland annat blir jag överväldigad och frustrerad av alla mappar och filer och kopior av texter som ligger där på datorn. Oftast blir jag trött bara jag ser det.
      Om sen trött verkligen är trött eller bara blivit en dålig vana, är svårt att säga. Det är inte lathet i alla fall. Så mycket vet jag. För i så fall skulle jag ju inte brytt mig! Eller hur?

      Liked by 1 person

      1. Pages har ju sina fördelar just för att man kan skriva på vilken enhet som helst. Är man på resa kanske paddan med tangentbord funkar bättre. Jag har testat Pages också men samma sak där – Word is da shit liksom 🙂 Handlar nog bara om vanans makt för min del.
        Vad trist att du inte riktigt kommer igång med skrivandet som du så gärna vill. Kanske du behöver sätta upp olika mål? Först ögna igenom mappar och dokument och ev. skapa ny struktur. Sedan kan kanske skrivandet få komma in i bilden? Just nu verkar det övermäktig och svårgreppat för dig (så som jag tolkar det). Även jag skulle ha svårt att börja skriva på något då. Stilla karusellen på något sätt så ska du nog komma igång. En sak i taget 🙂 Pepp pepp!!

        Gilla

        1. Vanan spelar säkert roll. Jag jobbade ju i Word förr, men iom att jag ”slutade” skriva, så tappade jag ju även en del av vanan. Och den senare variant av word jag har nu på Macen, ser inte riktigt likadan ut. Jag får lära om på nytt nästan. Annars är den ju jättebra med tanke på att man lätt kan se kapitelindelning, kommentarer man gör och liknande. Där har Scrivener samma fördelar. Men den har jag valt bort eftersom jag då blir låst till en dator. Möjligen kanske använda den när allt är skrivet färdigt för de där publiceringsfunktionerna? Som jag heller inte har en susning om hur man gör!

          Jag kan ha wordfiler i iCloud drive, kan se mitt arbete överallt men bara jobba med det på datorerna. Tänker inte köpa ett Officepaket/app till iPaden. Hur viktigt kan det vara att kunna skriva, editera på iPaden? Får tänka lite mer på det. Finns ju anteckningsappar som jag kan skriva i och som automatiskt uppdateras till alla enheterna.

          Lite mer struktur vore bra, och jag jobbar på det. Men försöker också fokusera på det positiva jag gör, även om det kanske inte är så mycket ännu. Och heller inte vara för hård mot mig själv att jag inte fixar allt så snabbt som jag skulle önska. Det är trots allt inte så länge sedan jag blev fri från AF/FAS3, men jag hade faktiskt trott att det skulle gå fortare att komma i balans igen. Bara det att jag mer kommit in i skrivartankar är ju kanon!

          Liked by 1 person

Kommentarer inaktiverade.