Egentligen har man inget val när det ömsom duggar, ömsom regnar och ömsom vräker ner. Det där blöta från himmelen. Dagen idag måste prioriteras som en skrivardag. Övervägande i alla fall. Förhoppningsvis ska man kunna få sig en nypa frisk luft senare, i eftermiddag kanske, utan att bli halvdränkt.

För skriva måste jag! Vi har den där kulturkvällen på onsdag och då ska jag ha nån text klar. Tema: Skrivandets vedermödor och glädjeämnen. Och så ska jag anstränga mig att INTE börja pilla med bloggens utseende! INTE byta tema. INTE byta färger. INTE byta bakgrund. INTE…     … något som helst som drar mig bort från själva skrivandet.

Men jag kan nog inte låta bli testa om jag klarar få till en ”pull block quote”… en sån där html-grej som ska dra ut en bild eller en bit text till höger eller vänster på sidan, en liten bit utanför marginalen. Vi får se hur det går. Kan ju testa med en bild nu i det här inlägget. Jag tycker INTE WP är särskilt tydliga i sin beskrivning av hur man gör. Inte i anknytning till  infon till det här temat i alla fall.
Eller är det bara jag som är sån. Övertydlig när det gäller beskrivningar. Får väl skylla på aspiedelen av mig.

da.da.da.da.da.da.da.da

yg3

Det var attan! Det lyckades med bilden! (Fast det syns inte på första sidan, bara på inläggets egen sida). Synd bara att det alltid ska vara en sån där tunn grå ram kring alla bilder på det här temat. (Twenty eleven – som för övrigt har en hel del funktioner. Vilket jag hade glömt att det hade…)

NÅ! Med en snutt text då! Hur blir det då?

da.da.da.da.da.da.da.da.da.

Testing testing testing – (man har ju inget att skriva om så där opåkallat plötsligt)

Nämen götapetter! Redan på andra försöket! Men ska erkännas – jag skrev ju av exemplen hur det skulle se ut. En helt annan fråga är om jag kommer ihåg det till en annan gång.

Och nu sitter jag ändå här och gör helt annat än det jag skulle. Jag skulle ju skriva texten till på onsdag!

Jag har alltså redan en text klar att börja med. Mitt arbetsnamn – Min musa Albert.
När jag skrev den började jag med en sort igångsättarskrivande-inledning, innan jag halkade in på själva berättelsen. Den inledningen behöver egentligen inte vara med. Inte om stycket ska bli en novell bara. (bara!)
Men i det här fallet, på onsdag med temat om skrivande, får den här ganska så korta inledningen vara kvar. Vad jag ska göra nu, eftersom själva texten – novellen – är bra i sig själv, är att skriva en avslutning som passar tillfället och som knyter an till inledningen. Och då tänkte jag prata lite mer om vad det kan innebära att skriva. Hur ljuvligt, underbart, fantastiskt det är att skriva, och hur nödvändigt!!!!

Jag kommer faktiskt inte ihåg vem som kom på följande, om det faktiskt var jag… eller Camilla… eller nån annan i gänget… eller om det var en sån där gemensam grej. MEN! Ungefär så här: Att skriva är det jag kan bäst, vill mest, och gör helst – … och som ger mig mest av det som är viktigt för mig. Som ger mig glädje och tillfredställelse. Det som får mig att hamna i flow.

Åtminstone alla ni som själva skriver och har funnit att det är er grej här i livet, vet precis vad jag pratar om. På nåt vis mår vi som allra bäst när vi lever mitt i skrivandet. Åtminstone gör jag det. (Kanske delvis därför jag mått så dåligt under flera år??? Inte skrivit!!!)

Så den där sista delen ska handla om vad som kan vara svårt, men framför allt om det som är underbart med skrivandet. Och även om vad som krävs! Vilket är lika med klister mellan rumpan och stolen och bara sätta igång – även om det känns alldeles tomt i skallen.
(Bara och bara…)

Jodå! Trots skrivblockering kan jag knepen. Känner till hjälpmedlen. Tipsen för att komma igång när man har fastnat, och att fortsätta! SKRIVA!

I’m a writer. Yes, I am!

And hopefully I’ll soon become an author as well.

(Det där går inte att säga på svenska. Vi använder ordet författare oavsett om vi skriver mest för skoj skull eller om vi är professionella och får inkomst av skrivandet.
Vi använder i allmänhet inte ordet ”skrivare” om oss. Inte ens ordet ”skribent” – vilket även det har en klang av någon som skriver och får betalt för det.

Kanske är det rent av så att ordet ”författare” för tankarna till böcker av olika slag, medan en ”skribent” kan vara den som skriver ledare i nån tidning, artiklar, essäer och annat. Och troligtvis är det så, att den som med ekonomins hjälp kan titulera sig författare eller skribent, ofta är bådadera.

Vi som ännu inte ”lyckats”! Som ännu inte blivit publicerade av något förlag eller i någon tidning och fått betalt för det! Om vi benämner oss själva författare blir vi ofta fnysta åt att vi minsann inte har rätt att kalla oss författare eftersom vi inte fått publicerat minst två böcker och fortsätter att skriva. Liknande existerar visst även bland konstnärer. Jag kan möjligen säga om mig själv till mig själv att jag är konstnär, men innan jag haft åtminstone ett par utställningar och sålt ett antal verk, är jag konstnär. Eller?

Det må så vara vilket som, men nog sjutton är vi författare i själ och hjärta i alla fall. Vi som älskar att skriva och skapar karaktärer och berättelser både till vårt eget och till andras förnöjelse. Det är nog bara svenska språket som är så ordfattigt att det inte finns nån adekvat benämning för oss ännu icke publicerade men som trots detta har potential för att bli det. Och den som fnyser åt oss bara för en titels skull är kanske mest rädd att mista sin egen position. Lite fint det där med att vara författare. Eller hur? Lite forna tiders glans lånat från Strindberg och Heidenstam. Lite märkvärdigt, så där.
(Laughing Out Loud)

Å andra sidan är väl framtiden inte ristad i sten för någon av oss. Allt kan hända, och det enda och det bästa vi kan göra är att tro på oss själva och jobba för det vi vill och känner är vår talang och vår väg i livet. Vår plats i universum.

Och efter allt det här skrivandet är det väl bara att hoppa direkt över till TEXTEN! Medan ångan är upp och tangentbordet glöder! Törs man fixa lite te och gå på toa först? Eller tappar man farten då och börjar lägga patiens? (Bör nog radera de där apparna)

Jo, en kort paus att sträcka lite på sig är säkerligen bara bra. Och byta kanal i hjärnan till musan Albert. Men INTE sätta igång med nåt annat bara för att man är på benen.

A WRITER WRITES! ALWAYS!

Annonser

3 reaktioner på ”Regn och inga visor

Comments are now closed.