Förbanna inte mörkret! Tänd ett ljus istället.

Eller varför inte sex stycken på en gång?

IMG_2053

Alltså… Jag bor nära en kyrka. Men jag har bara varit där inne en enda gång sen jag flyttade hit för nio månader sedan. Det var en konsert på julaftonseftermiddagen. Knökafullt i kyrksalen då. Jättehärlig musik.

Men trots att jag tillbringar tid i ”min” kyrka inne i stan då och då under veckorna – gör de där affisherna och annat layoutmössigt – så kan jag inte direkt anklagas för att vara kyrkosam. Men det är mest gudstjänsterna jag undviker. Men för att inte halka vid sidan om ämnet här, utan skriva det jag faktiskt tänkte skriva, så var det just det att jag var där i eftermiddags. I kyrkan. Eller rättare sagt, i församlingssalen.

Det var en TRÄFF! Det var musik med quiz… och kaffe med kanelbullar… och … mest gamla tanter… och allsång. Det är alltså där man har hamnat nu… som pensionista… götapetter

Hur som… Fem herrar i mogen ålder serverade alltså musik med quiz, typ tipspromenad utan promenad. Nio gamla godingar spelades och vi skulle svara på ett-kryss-två-frågor i anknytning till dem. Och så en utslagsfråga. Om nu två eller flera skulle ha högsta poäng. Givetvis var utslagsfrågan den att man skulle gissa hur många spikar det låg i en glasburk. Gammalt hederligt test, det där…

Nå, de nio låtarna excellerades, damen närmast mig och jag blev kompisar, alla gissade – eller visste – och sen vart det kaffe. Med den där kanelbullen. Men inte till mig för jag äter inte kanelbullar. Så det så…

Jag blev nummer två. Inte i kanelbullsätning alltså utan i musikkunnande. En gammal dam hade åtta rätt, sen var vi några som hade sju. Och så var det ju den där gissningen… 153 hade jag dragit till med, vet att det alltid är fler än man tror i såna där burkar. Det var 131. Och som nummer två att välja vinst, gick jag med hakan i golvet av pur förvåning att jag faktiskt hade rätt på sju av frågorna. Rena turen, antagligen. Kunde några, chansade på några, kompisen intill och jag viskade lite sinsemellan – men svarade inte samma…

Jag valde ljusstaken. En ljusstake är aldrig fel. Jo det kan den vara, för det beror ju på hur den ser ut, om man gillar den. Men en sån här svart sak för värmeljus kan man alltid ha nånstans i bakfickan. (Jaså? Inte det?) Men de silverfärgade värmeljusen med nån sorts silverfärgad blomdekoration på ovansidan var och är nog bland det fulaste jag sett. Men det spelar ingen roll, för dom kommer snart att vara uppeldade… öhhh… tända och utbrunna…

Och på det så var det allsång. Harre je…! Jag som inte sjungit på åratal. Och definitivt inte allsång! MEN DET VAR KUL!!! Så det där gör jag gärna om. Går till den där träffen varannan måndageftermiddag under hösten. Nästa gång ska vi undfägnas med ett melodikryss. ”Vi ses nästa gång”, sa kompisen när hon gick. ”Det gör vi”, sa jag och fick en plastkasse av prästen som var väldigt trevlig. Prästen alltså, inte plastkassen. Den var bara gul och prasslig.

IMG_5977

Vad jag gjorde fel på?
Var föddes Sven Erik Magnusson i Sven-Ingavars? Karlstad, Sunne eller Grums? Lilla Grums, tänkte jag smått ironiskt, kan ge mig den på att han föddes där. Men det kryssade jag förstås inte för. Det borde jag gjort

Och jag hade en annan bild i huvudet än en nyckelharpa, för jag valde inte att den hade 20 strängar, Undrar just vad det var för instrument som gömde sig bakom tredje ögat. En tolvsträngad basgitarr? Finns det? Eller nån sorts klumpig luta? Kanske var det nån hemmasnickrad historia jag sett nån gång, för jag kan inte hitta nåt liknande på nätet. Eller kanske jag sett det i nån fantasy film… eller i en animerad film… som en gitarr med två sammanvuxna halsar och två huvuden, Platta huvuden, inte normala gitarrhuvuden… äsch… spelar roll… bara fantasy…

Nu i kväll öppnade jag youtube och sökte efter svenska 60-tals låtar. Sen stod jag och diskade (bland annat) och sjöng med där jag kunde och småjazzade med ändalykten i takt. Så snälla nån! Vilken dag! Jag mår så bra så jag måtte ha kommit tillbaka till livet nu. Mådde bra gjorde jag i och för sig redan före Träffen idag, men den spädde ju på lite extra bland må-bra-hormonerna. Är det musik som är nyckeln till hälsa och att sjunga som är bästa terapin?

(Bilden på ljusstaken tog jag idag, men bilden på kyrkan tog jag den 4e december.)

Annonser

3 Comments

Kommentarer inaktiverade.