Högst märkligt

Både tagetesen och lobelian har blommat uruselt i sommar. Inte bara beroende på väder och vind, utan troligen även på grund av mitt val av kruka. Som jag planterade dem direkt i.  Hade två likadana krukor till, och inte bättre tur med blomningen där.

Men nu så, i slutet av oktober, tycks särskilt tagetesen ha fått nån sorts livsande tillbaka. För ett tag i varje fall. Tror inte det har blommat lika många blommor på en och samma gång tidigare.
Och jag som valde sätta i krukor istället för att utsätta plantorna för myrinvasion…

Men begonian har blommat jättefint hela sommaren, och nu tog jag in den. Tog också in hängpelargonerna som inte heller nådde sin högsta potential. Men dem brydde jag mig inte om att fotografera, man ska ju fokusera på det positiva… att dom kommer igen nästa sommar???

Annonser

När livet återvänder…

… har man inte längre varken tid eller lust att ägna sig åt internet. Inte lika mycket i alla fall. Och det är bra. Om internet är ett substitut för livet istället för ett komplement, ett redskap; om det är nåt man sysslar med för att man inte har något annat – då är något väldigt fel.

Fullt så illa har det förstås inte varit, och en hel del roligt och utvecklande också, men nog märker jag nu att det finns det som både är viktigare och roligare att göra. Därmed inte heller sagt att jag tänker lägga av med internet helt och hållet, men nog prioriterar jag familjen, cykelturerna, sommaren, och allt det andra jag inte haft möjlighet eller ork till de senaste åren så som jag hade önskat.

Här finns till och med mängder med rapsfält att låta sig bli fylld med gyllengult av. Jag älskar rapsblomningen! Jag älskar den kryddiga doften när majsolen gassar på. Men jag har inte fått till nåt ordentligt foto av guldet ännu. Där jag var nu senast låg fältet lite för långt borta. Eller rättare sagt, lite för otillgängligt från det håll jag kom. Men det finns fler möjligheter, fler fält, är ännu inte för sent. Men jag bör nog ändå se till att snart komma ut ordentligt bland fälten innan de hinner bli överblommade. Tiden går fortare än man tror.

Dessutom lämnar och hämtar jag äldsta barnbarnet i Ängelholm sen en vecka tillbaka. Första jobbet och körkortet ännu inte färdigtaget. (Nåja, tar och tar…) Riktigt kul! Han var min älskling redan från början, när han bara var ett litet knyte, och vi återfann varann ganska så omedelbart nu när vi började vara på tu man hand.

Det känns riktigt lyxigt att köra kring i en bil igen, och i går körde jag till Väla. Lyx lyx! Köpte bland annat ett par ramar som hade varit lite knepigt att ta på cykeln. Och kul ta bilen som omväxling till cykeln. Vilken jag för övrigt aldrig släpper ifrån mig ens om jag skulle få lust och råd att skaffa mig en egen bil. Köper jag mig nåt nytt fordon blir det i första hand en cykel. Vilket kommer att hända. Förr eller senare.

Tills vidare pedalar jag runt i naturområden och småskogar. Cyklar mest. Promenerar ibland. Och jag ser mängder av blommande rapsfält från vägen mellan Helsingborg och Ängelholm.

Jo, visst är livet ljuvligt!

Så blev det sommar

ELLER?

Jo! Men visst!

Långkalsongerna (läs: leggingsen) under jeansen har lagts undan, och jag funderar allvarligt på att omedelbart byta kängorna mot sandaler. Och börja med de där inte helt långa jeansen.

Vilken sommarkänsla, alltså!

Det började nu i helgen, om än med en smula kylig vind, men har blivit skönare för var dag. Femton grader i går. Ska bli lika skönt idag. Precis som sig bör. Vintergarderoben ut i förrådet och sommargarderoben in.

Som om man har så mycket kläder att det vore lönt. Och vem har nu för tiden helt olika garderober som man skiftar mellan årstiderna.
Och återanvänder år efter år!

Nåja. De tjocka jackorna och värsta kängorna och möss & vant flyttas förstås ut. De återanvänds ju under åtminstone ett par vintrar. Beroende på… kvalisort och sånt…
Men shorts, linnen och t-shirtar finns ju ofta nåt skåp för inne i lägenheten. Men märk väl att jag är single, inte en hel familj – därav minskat behov av garderober. Man är väl minimalist… dessutom…

Och nu är det uteplatsen som gäller. Att försöka få nån ordning på eländet. Mer mossa än gräs, som dessutom brett ut sig över halva första plattraden. Myror. Och myror… och Myrr…

Ska köpa Algomin i morgon, växtnäring som också tar bort mossa. Båda delarna behövs. Kanske rent av häcken kan börja kallas för häck sen, efter att ha fått lite näring. Egentligen borde nog hela gräsmattan tas bort, och jorden tumlas om ordentligt så det kommer lite luft inblandad i marken, men vem har ork att göra nåt sånt! Och vem har pengar till att hyra in nån som gör det!
Gräsfrön är annars inte så dyrt.

Men nu ska jag cykla ut till Rusta på Väla och köpa parasoll. Hoppas de har på lager. Biltema hade det inte ännu, bara ett par stora dyra varianter. Det vill vi inte ha! Jag och myrorna.

Hoppas det inte blåser lika mycket som i går.

 

Under över alla under

Tiden går och det är snart Första maj. Fest och sommar – även om det skulle snöa stora flingor och lägga sig i ett decimetertjockt lager. Sådant har hänt! Lyckligtvis inte alla april-maj skiften dock.

Däremot hände det, att det var absolut tvunget att lägga vinterkläderna och börja med vårutstyrseln Första maj. Och nog sjutton höll man på att frysa arslet av sig när man stod där och tittade på paraden genom stan. För på den tiden var det Första maj firande med parad och allt. Händer sånt numera? Eller är det jag som inte vet?

Kvällen innan – Valborgsmässoafton och säkerligen nåt annat år – kunde det snöa så stort att man gömde sig inomhus i värmen istället för att stå vid brasan och sjunga ”Sköna maj” med de andra…
Och nåt annat år var det sommarvarmt och sommarklänning och äta sillen och det grillade utomhus

Så blir det sköna maj eller snögubbe i år? Nåja! Jag har Netflix…

För övrigt är det okay här, men jag gör inte särskilt mycket. Cyklar! Praktiskt taget dagligen. Men det är i stort sett allt. Ibland ut till Väla. Ibland nån annanstans. Hjälpte förstås dottern i hennes trädgård i lördags, och har fortfarande träningsvärk… HA!

Min säng kom i torsdags, och lite har jag fixat här hemma. Men bara lite. Här och där. Bytte till bredare Ivar i köket, och av nån underlig anledning ser köket större ut nu. Mycket mystiskt!
Smala Ivar hamnade i hallen och en liten byrå vid sidan om gjorde att den kvadratmetern blev klart bättre. Men jag glömde köpa vit lasyr på Ikea idag. Till de omålade i rummet. Får bli en annan dag.

Kom för övrigt hem med bland annat en ryggsäck, ett iPadstöd och två röda diskborstar – och med kaffe och två korvar utan bröd i magen. Och nu är det Netflix som gäller. Lat i soffan som bara den. Varken läser eller skriver. Nästan…

Älskar min stad…
Och min  familj…

Kan inte bestämma mig

En del av mig skulle vilja ha en hel vägg med bokhylla fullproppad med böcker! Det skulle i så fall vara väggen mittemot fönsterväggen. Den långa. Men det går inte! För det går (nog) inte att ha sängen nån annanstans än där.

Väggen mitt emot soffan är ett alternativ. Visserligen kortare vägg, men möjligt!

Största kruxet med hel bokhyllevägg över huvud taget, är att min nuvarande bokhylla helt enkelt ser ut som blääääää. Har Ikeas Ivar, som är praktisk på många sätt och som jag älskat i många många MÅNGA år, men som har gulnat och tråkat till sig nåt enormt. Särskilt mot den nya neutralt beige tapeten jag valde, ser både tapeten och bokhyllan sjaskiga och smutsiga ut. Så länge jag hade rent vita väggar såg det alltmer gulnade furuträet helt okej ut.

Funderar på om det går att åtminstone fräscha upp Ivar med vit lasyr.

Blev förälskad i den här på Mio

En annan del av mig funderar på att ha så där super spartant möblerat. Stoppa in de böcker jag har bakom dörrar, på ett eller annat sätt, och inte alls ha nåt som sträcker sig upp mot taket. Mer än lite tavlor då. Och inte alls samla på mig massor med böcker igen. För närvarande har jag inte särskilt många, bara ca 4-4,5 hyllmeter, och för en bokälskare är ju det som en droppe i havet.

Å andra sidan har jag lyckats fylla mitt digitala bibliotek med ganska många exemplar, ca 350 st tror jag, och det är ju väldigt praktiskt! Man kan ha med sig ett helt bibliotek vart man är går – så länge man inte glömmer iPaden, iPhonen eller MacBooken.

Men det ger inte alls samma känsla som att ha en hel vägg…

Å tredje sidan har jag inte råd med vare sig det ena eller det andra nu. Oavsett om jag vill köpa ny hylla eller nåt annat. Och bör inte ens köpa loppisböcker för närvarande. Sängen kostade min buffert, men det är den förstås värd. (Och fick precis sms om att den blir levererad först vecka 17.)

Men drömma kan jag!!! 😀 Och behöver inte bestämma mig! Bättre ta det efterhand.

Det här är en gammal bild, förmodligen från 2013,  som visar delar av en gammal Ivar. Hade också tre st 80 cm breda delar fulla med böcker längs en annan vägg.

Lägenheten på bilden här borde jag inte ha flyttat ifrån – inte förrän nu när jag kom hem till Skåne igen förstås – för efter den hamnade jag ju i det där mögelhelvetet. Undrar om jag fortfarande har mögeltoxiner kvar i kroppen efter den tiden? Pernilla tjatade alltid om att det aldrig går ur…! Nääää… så kan det väl ändå inte vara… Men det var onekligen under tiden i mögellägenheten som jag började må allt sämre i kroppen… suck… vad skulle jag över huvud taget i den stan att göra!!!

Ibland är det roligt att shoppa loss

Vilket inte behöver betyda att man kommer hem med massor av prylar eller har gjort av med massor av pengar.

Idag cyklade jag till Väla. Köpte först Myrr till uteplatsen på Granngården, och strosade sen omkring lite.

Tänkte först inte göra mer än att hitta en toa på själva Välacentrum och sen ge mig iväg hem igen. Just då kändes ländryggen och höftpartiet lite väl argsinta för att det skulle vara kul strosa vidare.

 


Men hur det var så hamnade jag borta vid Waynes Coffee och beslöt unna mig kaffe, och medan jag satt där med jättekoppen fick ju också bakdelen vila ett tag.

 

 

 


Sen köpte jag te och sesamkakor på Life, och efter det hamnade jag på Cassels där jag hittade en mjuk blus och en långärmad t-tröja på rea.

Och då kändes allt bara härligt och avslappnat igen, till och med änd- och ryggmusklerna var glada! Men jag svansade inte omkring för den sakens skull.

 


Det var först när jag kommit hem sen och tryckt i mig en portion krögarpytt med grönsaker, som stora tröttheten kom. Hade ju cyklat en ganska rejäl runda i går också. Då hamnade jag vid paviljongen i Pålsjö skog och bjöd mig själv på våffla med kaffe.

 

 


Snälla nån vad jag låter uppåt och piggelin! Det är inte ju precis så jag känner mig. Tvärtom känner jag mig tråkig. Trött. Nästan noll energi. Jo, jag cyklar nån runda varje dag, även om det inte alltid blir så långt som till Väla. Jag känner mig pigg och glad medan jag är ute, och nöjd med mig själv när jag kommer hem igen. Mår bra!

Men sen blir det inte mycket gjort. Diskar när jag måste. Jagar dammråttor när jag måste. Har inte fått nånting alls i ordning här, och skyller på att det nog blir bättre när sängen blivit levererad. Den ställbara. Den sköna.

Att jag kommer att sova bättre då – och även sitta bättre när jag ser film, läser och annat. För jag misstänker jag till stor del kommer att överge soffan för sängen. En bäddsoffa är sällan optimal både för sittande och sovande. Den här är platt, vilket ju är bra när man sover för då rullar man ju inte in mot ryggen hela tiden. Å andra sidan är den för fast för att kunna sova riktigt bra på den.

Den är för smal vilket jag inte borde skylla på, för den går att dra ut så den blir 140 bred. Men då är det skarvar här och där, och bäddmadrassen när den ligger över hela blir för tunn. Den är nog egentligen bäst om man bara behöver sova någon eller några nätter.
Jag har snarkat i den i över ett halvår nu.

Jag ligger på schäslongsdelen för att slippa skarven trots att den är ännu smalare, och kortare. Men den känns mjukare, och jag kan vika mina båda tunna bäddmadrasser så att de tillsammans blir 5-6 cm tjock bäddmadrass, och hela alltet blir mjukare. Jag sover ju ändå mest hupkurad på endera sidan. Fosterställning. Betyder det nåt?

Å andra sidan är soffan inte bra att sitta i heller. Just därför att den är helt platt. Blir inga bra vinklar nånstans. Man sjunker inte ner i den så där lagom bekvämt. För fast för det. Och är egentligen lite för stor för mig. Hade jag varit 2-3 dm längre hade den kanske passat bättre att sitta i. Fast då hade lilla jag å andra sidan inte kunnat kura ihop mig på schäslongen…

En sån där soffa är egentligen bara snygg att titta på.

…. äh jag ids inte gnälla mera. Den har trots allt fyllt en funktion och den fungerade i min förra lägenhet. Som var mindre…

Jag vill ha min ställbara säng NU!


Jag gör nästan inget annat heller! Med nöd och näppe jag fotograferar. Har tvingat mig nu ett par dagar eftersom jag inte bara cyklat en runda, utan även stannat till! På Väla i dag och i Pålsjö skog i går.

Jag gör inga färgglada fantasi bilder – eller nästan inga i alla fall. Och inga såna där målarbilder, varken i App eller på papper. Och jag skriver inte… svårast att sätta sig ner och faktiskt börja. Tvingade mig själv till en halvtimmes bla-ha-text för några dagar sedan, och det gick förvånansvärt bra att skriva av mig lite tankar. Tänkte jag skulle göra det varenda dag…
Men det har jag förstås inte gjort…

Så mest ser jag film eller TV-serier på Netflix, eller nån film som jag har själv. Ibland sover jag en stund på dan, slöar ännu mer. Sitter i solen på uteplatsen om det är sånt väder – och lägger massor med patienser och liknande.

Det sista är jag mest irriterad på mig för att jag gör. Kunde jag inte åtminstone läsa istället? För jag kan läsa! Värre däran är jag inte!
Det svåraste med läsandet är att faktiskt ta fram en bok och börja! Sen går det av bara farten.

Jag är inte deprimerad! Bara… jag vet inte vad…
Jag skrattar emellanåt och kan må riktigt gott. Har det hur bra som helst! Har hela världen på min farstutrapp och kan hur enkelt som helst cykla ut i naturen, till skog eller hav – ja Öresund då – eller trängas med folk på Väla. Ikea…
Fast jag har inte varit nere vid nån strand ännu, och inte alls i centrala stan nedanför Kärnan. Men det kommer… är bara så jobbiga backar när man ska hem därifrån…

Så jag bara… gör ingenting… inte mer än det absolut nödvändigaste och det jag känner att jag vill! När jag vill det!
Så… Är det nu jag landar? Äntligen?

 

Visst! Absolut!

Det går alldeles utmärkt att ha arbetsplatsen i hallen!
Åtminstone temporärt…
Och när målarn gått hem för dagen…
Då kan man ha lite roligt med bilderna också – för det är inte målarn som gett sig på min tudelade schäslongsoffa… det är jag! Som även ”värmt upp” halltapeten en smula.  Med redigeringsprogrammet Pixlr. Är superkul!

Och han, målarn alltså, lär bli färdig med sitt arbete här i morgon. Då ska tapeterna upp, samt att han ska måla snickerierna i köket. Själva dörrarna och lådförstyckena ska ju skickas på sprutlackering. När det nu kan bli.
Och golvläggaren kommer på måndag.

Det känns som julafton när jag var liten!

Och som grädde på moset var ischiassmärtorna som handikappat mig i 2,5 veckor nu, borta helt idag. På ena sidan försvann det för några dagar sedan, men knivarna fortsatte köra runt i skinkan och vaderna desto mer på den andra.
Tills idag! HALLELUJA!!!!!

 

 

 

Snart är det onsdag

Ja, väldigt snart faktiskt! Klockan närmar sig midnatt!
7:20 i morgon bitti kommer målaren som ska måla och tapetsera rummet. Och med lite tur, kommer golvläggaren på fredag. Men det får jag väl reda på i morgon – hoppas jag – om denne kunde komma då.

Men det är inte utan att jag hoppas denne kommer på måndag. För kan golvet verkligen läggas på bara en dag? Jag har ju en liten förhoppning om det, rummet är ju inte mer än 20 kvm, men kundvärden här sa att jag skulle räkna med att det kan ta 3 dagar. Ja, jag vet inte jag! Målat och tapetserat har jag gjort vid ett flertal tillfällen under livets gång, men aldrig lagt ett parkettgolv. Inte ens ett modernt sådant. Eller sett när nån annan gjort det.

Så det är därför jag hoppas golvläggaren kommer på måndag, för om det tar tre dagar så kan jag väl åtminstone slippa ha rummet i byggfas över helgen. Mer än nödvändigt alltså.

Och visst är den där grå plastmattan DÖDSFUL! I synnerhet i ett vardagsrum!
I hallen är den okay.

Dottern kommer i alla fall och hjälper mig få ut långdelen av soffan från rummet kvällen före, tänker ställa den på högkant i hallen. Och schäslongen fick jag skruvat loss och kasat ut i köket där jag nu tänker sova tills allt är klart.

Ser mysigt ut där, och känns mysigt också när jag nu sitter i den bäddade kuddfyllda schäslongen nästan mitt i natten. Började faktiskt fundera på om jag skulle ha min säng här sen, när jag väl köpt en. En 80-cm bred resårsäng är bara 5 cm bredare än den plats schäslongen nu tar. Och får plats på längden också.
Det tål att tänka på!

Och vilken tur att 5 av de 7 benen sitter på schäslongdelen!
Men bilderna blev bara rakt av… AJ AJ AJ!!!

En sån där dag

Vacker som attan. Det hade snöat i natt, och hela förmiddagen och en bit in på eftermiddagen var det sol från knallblå himmel. Och jag var inne hela dagen.

Temperaturen steg ju över nollan och solgasset gjorde sitt till så gång och cykelbanor var ju mest en blandning av snö, is och vatten. Inga tjocka lager, så mycket snö hade det inte kommit, men tillräckligt för att jag inte skulle ge mig ut.

I kväll skulle jag ha cyklat till dottern, M. Halv sju messade hon: Det är halt.
Jag testade. Gick en bit och ledde cykeln. Ok på genomfartsleden (cykel) men märkte att det var is fläckvis. Inte minst där snö hade smält så vatten hade runnit ut över vägen och nu framåt kvällen frusit till.

Jag messade: Vi får ses en annan dag. Säkrast så.

IMG_5317Sen gick jag vidare med cykeln till Netto. 370 meter. Gick bra. Ångrade mig att jag inte cyklat till M i alla fall. Nästan. Handlade sånt jag inte borde handlat och gick en annan väg hem. En något längre väg.Var väldigt glad jag hade cykeln att hålla mig i.

Men kom lyckligt hem igen. Och såg ungar som dansade som älvor på isfläckarna…

Prokrastinerar

6tp55b97c

Prokrastinering, som sagt. Nå… är färdig med det nu. I varje fall vad gäller ifyllandet av blanketten Ansökan om bostadstillägg.

Man är väl inte dum heller! Kan man få bostadstillägg på grund av fjuttig pension, så inte tusan tackar man nej! Men snacka om att det kändes jobbigt att fylla i blanketten. Eller rättare sagt att klart och tydligt få fram de uppgifter som behövdes för tjänste- och privatpension. Inga stora summor! Men från 6 olika håll! Så vilken av dem var vilken? Och vilken av dem var pensionen jag själv sparat till? Den som nu ger mig 154 kr i månaden netto…. HAHAHA!

Så det har jag brytt min hjärna med ganska länge. Var på banken innan jag flyttade och fick en del upplysningar. Sen var det att lusläsa de papper som kom via post under januari, samt den information jag hittade på bankens nätsida om min ekonomi där. Och haft ett excel-dokument där jag samlat informationen, spaltat upp, sorterat, lagt in formler, räknat, kontrollerat uppgifter, räknat igen, jämfört…. PUUUHHHHHHHhhhhhhhhhhh h h h h  h  h

Och jag har tillika inte helt lätt att STARTA göra saker! Och svårigheten med att komma igång att BÖRJA göra nånting ökar exponentiellt med intresse (brist på), kunnighet (brist på), och hur viktigt det hela är. Och det här var megajobbigt! Har noll koll på sånt som pensioner. Och aktier… optioner… blä-blä… blä-blä…

Har faktiskt haft smått panik hur länge som helst för det här. Började gruva mig redan för  ett år sedan. Så snart jag hade gått i pension då i januari och visste att jag hade rätt söka bostadstillägg. Men förra året kom det ju även in resterande pengar från Fas3-tiden samt jag hade billigare hyra och ingen kostnad för elen, så jag la lättad projekt söka bostadstillägg åt sidan.

Men nu! Högre hyra och el därtill!
Nu har jag fått avin för marshyran dessutom och kände pressen att få iväg papperna så jag inte skulle missa nån månad. Tiden går, vet ni…
Har haft smått ont i magen i flera dagar, men i kväll satt jag äntligen och fyllde i blankett och skrev bilaga, skrev ut kopior, och plockade fram kopian på hyreskontraktet som jag hade passat på att göra på ”Kontoret” innan jag flyttade.
Flera timmar tog det! Många!!!

Men nu ligger det där! På bordet! Kuvertet! Frankerat och klart att posta i morgon. Och jag är TRÖTT! Och äter ingefärskolor…
Men vilken lättnad också! Kan äntligen plocka bort och gömma glömma högen med underlag. Yiippppieee!!!

Är det nåt mer jag borde göra nu som har legat över mig? För i så fall vore det BRA att göra det också, så går jag ner minst 10 kilo till!!!! Åtminstone i känsla. (Gå ut med köksstolarna till förrådet? Äh…. Det kan vänta tills i morgon…)

hotel-transylvania-3d-1680x1050-660x412-640x412
Apropå ingenting… Ni har väl sett filmen ”Hotel Transylvania”? blä-blä blä-blä… Inte??? Då har ni missat nåt kul & cool! blä-blä blä-blä…